Insikter och synvinklar

När språk blir privilegium växer klassklyftorna. Svenskans roll är avgörande för jämlikhet, delaktighet och ett rättvist arbetsliv. I yrken som bär upp vardagen talas numera sällan finska eller svenska. Städare, busschaufförer, vårdbiträden, byggarbetare samt köks- och cafépersonal gör ett ovärderligt arbete – men många av dem saknar verklig språklig tillgång till samhället de verkar i. Engelskan fungerar som nödspråk: den gör arbetet möjligt, men bygger också murar mellan människor och institutioner, mellan arbete och medborgarskap. Det här är inte bara en språkfråga – det är en fråga om makt. Att låta språkliga skillnader växa okontrollerat är att acceptera nya klassklyftor. När språk blir ett privilegium koncentreras makten till dem som redan har den. Samhället riskerar att splittras mellan de som hörs och de som tystas. Språkbrist är maktbrist, maktbrist är ojämlikhet Den som inte kan läsa sitt arbetsavtal, förstå sitt lönebesked eller delta i samtal om arbetsvillkor står utanför d...

Tölö är redan Helsingfors pulserande idrottscentrum, med Olympiastadion, Simstadion, Bolt Arena och Helsingfors Ishall. Trots detta planeras ett nytt evenemangs- och nöjeskomplex – Garden Helsinki – mitt i området, ett projekt som riskerar att påverka Tölös identitet, stadens ekonomi och en hållbar stadsplanering. Tölö är redan ett dynamiskt, levande och aktivt idrottscentrum: från Olympiastadion till Simstadion, fotbollsplanen Bolt Arena och Helsingfors Ishall vid Nordenskiöldsgatan. Trots detta planeras nu ett nytt evenemangscentrum mitt i detta. Frågan är inte om Helsinki Garden borde byggas, utan varför det överhuvudtaget borde byggas. Helsinki Garden har marknadsförts som ett nytt landmärke för staden: en kombination av arena, hotell, kontor, bostäder och nöjeskvarter. Bakom de ”snygga på ytan” planerna finns en ambition som riskerar att slå hårt mot de som bor i Tölö, mot stadens ekonomi och mot hela den öppna och inkluderande planeringskulturen i Helsingfors. Det är lätt att f...

Två gånger om året rubbar vi vår egen rytm i tron att samhället blir effektivare. Men tidsomställningen har spelat ut sin roll – den kostar hälsa, produktivitet och sunt förnuft. Det är dags att låta tiden gå sin naturliga gång. Två gånger om året intalar vi oss själva att vi kan lura oss själva genom att vrida klockan fram och tillbaka – naturen fortsätter att gå sin vanliga gång oberoende av våra klockjusteringar.   Tidsomställningen har sina rötter i ett försök från 1916 att införa sommar- och vintertid, men systemet slog aldrig igenom på allvar då utan togs i bruk först flera decennier senare. Ändå lever idén kvar, även om det är uppenbart att några byråkratiska experiment från förra århundradet inte kan påverka människors dygnsrytm. Ingen vet längre varför vi gör det Tidsomställningen infördes delvis som ett sätt att spara energi under första världskriget. I dag är dess ursprungliga syfte inte längre relevant – teknik, arbete och livsstilar har förändrats. Ändå ställer vi fram...

Engelskan tar allt större plats i vardagen, på arbetsplatser, skolor och digitala tjänster – och svenskans roll som Finlands andra officiella språk riskerar att marginaliseras. Språkpolitik, tvåspråkighet och integration påverkas när engelskan blir norm, med konsekvenser för både minoriteter och hela samhället. Engelskan har blivit det språk som alla förstår och ingen ifrågasätter. Den framställs som praktisk, global och modern – och visst stämmer det. Men den växande dominansen i Finland är allt annat än neutral. I arbetslivet, på högskolorna och i den digitala servicen tränger engelskan undan de inhemska språken, och det är inte finskan som står först i kön till marginalisering. Engelskan som servicespråk – men inte på bekostnad av svenskan I Helsingforsregionen håller engelskan på att etablera sig som ett tredje vardagsspråk. Kommunala webbplatser erbjuder information på engelska, ibland före – eller istället för – svenska. På ytan låter det inkluderande: fler språk, mer tillgänglig...

Planerna på en ny spårvagnslinje längs Topeliusgatan har väckt stark debatt. Projektet marknadsförs som hållbart, men riskerar att bli ett dyrt statusprojekt med begränsad nytta för både resenärer och stadens ekonomi. Helsingfors stadsfullmäktige godkände i januari 2021 den övergripande planen för spårvagnslinjer i västra Helsingfors. Planen omfattar bland annat Topeliusgatan, där spårvagnslinjen huvudsakligen skulle gå mitt i gatan på eget körfält. Projektet är en del av en större strategi som syftar till att flytta trafikens tyngdpunkt mot utsläppsfri, tillgänglig och högkvalitativ spårtrafik. Enligt planen kommer ett betydande antal gatuparkeringsplatser på Topeliusgatan att tas bort. Detta väcker särskilt oro bland områdets boende som inte har tillgång till en egen parkeringsplats via bostadsbolaget. Minskningen av parkeringsplatser upplevs som en konkret försämring av boendemiljön. Planerna på att bygga en ny spårvagnslinje längs Topeliusgatan presenteras som ett steg mot ett grön...

Eurovision Song Contest framstår ofta som glitter och underhållning – men bakom scenen pågår ett politiskt spel. Från Serbien och Montenegros upplösning till Ukrainas segrar mitt i konflikter, och debatten om Israels deltagande, visar ESC hur musik kan bli ett verktyg för nationell identitet, mjuk makt och etiska ställningstaganden. Vad kan Finland och YLE lära sig av detta? Eurovision Song Contest (ESC) är mer än glitter och glamour. Bakom varje bidrag i tävlingen , varje språkval och varje poängfördelning döljer sig politik, nationell identitet och etiska ställningstaganden. Från splittringen mellan Serbien och Montenegro, via Ukrainas segrar mitt i konflikter, till den aktuella debatten om Israels deltagande – tävlingen visar hur musik kan fungera som ett verktyg för mjuk makt och internationell påverkan. Vad kan YLE – och Finland – ta med sig från dessa exempel för att kunna utnyttja olika kulturarenor och öka sina chanser i ESC? Serbien och Montenegro – en federation i upplösning ...

När de offentliga rummen krymper och de öppna dörrarna stängs blir vardagen ett uthållighetsprov. För den som lever utan hem, utan trygghet eller pengar är samhällets tomma utrymmen inte bara obekväma – de stänger honom eller henne rakt utanför. Värme, gemenskap och mänsklig närvaro får ett pris som många inte kan betala. Den här texten handlar om de platser som behövs när allt annat är stängt – och om varför samhället måste hålla dem öppna. Den 17 oktober firas FN:s internationella dag för utrotning av fattigdom och utestängning. I Finland uppmärksammas den som De hemlösas natt – en dag som påminner oss om att hemlöshet inte bara handlar om bostadsbrist, utan också om brist på delaktighet, utrymme och rätten att vara en del av samhället. När de offentliga rummen minskar och dörrarna förblir stängda är utestängning inte längre bara ett socialt problem – det är ett politiskt symptom. Vem får finnas i det gemensamma rummet – och på vilka villkor? Församlingarnas lokaler håller sina dörra...

I teorin är Finland tvåspråkigt. I praktiken tvingas svenskspråkiga ofta klara sig på finska eller engelska. När de juridiska löftena inte möter verkligheten i vardagen hotas både jämlikhet och respekt för invånaren. Svenskan osynlig trots lagen ”Hur vet man att bussen anlänt till Närpes?” ”Nå, tolken steg ombord.” Det är en vits, javisst. Men bakom humorn finns en verklighet som många svenskspråkiga i Finland möter varje dag: hur fungerar svenskans ställning i praktiken? Vitsen handlar om språk, makt och vardag, och den säger något om var vi står som tvåspråkigt samhälle. Närpes, en liten ort i svenskspråkiga Österbotten med drygt 9000 invånare där majoritetsspråket är svenska, visar tydligt hur språkpolitik börjar på riktigt – på bussen, på hälsovårdscentralen, i socialtjänstens väntrum. Svenskan är det ena av Finlands två nationalspråk, skyddat i grundlagen och i språklagen. Formellt har svenskspråkiga rätt att bemötas på svenska i alla offentliga tjänster, tyvärr ser det helt annor...

Regeringen öppnar för hemleverans av alkohol. På ytan ser det ut som ett smidigt och modernt steg mot service och bekvämlighet. Men bakom illusionen av valfrihet döljer sig ett beslut som hotar folkhälsan, utsätter unga och sårbara för risker och underminerar årtionden av restriktiv alkohollagstiftning. Det är dags att se hemleverans av alkohol för vad det verkligen är: en farlig liberalisering som prioriterar vinst framför människoliv. Förslaget om hemleverans av alkohol ser på ytan ut som ett smart, modernt steg mot ett ”smidigare” samhälle. Men låt oss vara ärliga: det handlar inte om service eller bekvämlighet. Det här är ett beslut som långsamt monterar ned det folkhälsoskydd som byggts upp under decennier. Unga människor får lättare tillgång till alkohol, familjer där problem tidigare upptäcktes i tid lämnas nu utan skydd, och vuxna med beroende får ytterligare en väg in i ett liv som redan är svårt. Det här är verkligheten bakom den bekvämlighet som politiker och techföretag vil...

Kontantfri framtid – men vem tjänar på den? För pensionärer, låginkomsttagare, ensamförsörjare, långtidssjuka och hemlösa är kontanter inte nostalgi, utan en livlina. När sedlar och mynt försvinner hotas deras frihet, självständighet och möjlighet att delta i vardagens ekonomiska och sociala liv. Ett ”smidigt” samhälle riskerar att bli ett samhälle där de mest utsatta lämnas utanför. Visionen om ett helt kontantfritt samhälle framställs ofta som en självklar och nästan ofrånkomlig utveckling. Bankerna talar om säkerhet, effektivitet och kostnadsbesparingar, medan företag lyfter fram snabbare köer och hygieniska vinster. På ytan låter det övertygande. Vem vill inte ha smidigare betalningar, färre bankrån eller kortare väntetider i butiken? Bakom denna kuliss finns en verklighet som sällan lyfts fram i debatten. Ett samhälle där kontanterna försvinner är inte neutralt. Det slår inte lika mot alla. Tvärtom riskerar det att drabba de mest utsatta i vårt samhälle allra hårdast: pensionärer...