Insikter och synvinklar

”Bostadsbrist”? Staden bygger vidare medan tomma lägenheter står mörka Trots att Helsingfors länge har pratat om “bostadsbrist” står tusentals lägenheter tomma. Samtidigt växer skulderna och vräkningarna bland unga. Vad går egentligen fel i stadens bostadspolitik? ”Bostadsbrist.” Det är ordet som i årtionden har präglat Helsingfors stadsutveckling. Vi har byggt, förtätat och planerat som om det största hindret för stadens utveckling vore ett alltför litet antal bostäder. Men nu befinner vi oss i en märklig verklighet. Trots att bostadsbristen fortfarande upprepas som politiskt argument visar siffrorna något helt annat. Kartan stämmer inte längre överens med terrängen, och Helsingfors står mitt i en bostadspolitisk paradox. Tomma bostäder trots ”bostadsbrist” I dag råder ingen fysisk brist på lägenheter i Helsingfors, tvärtom finns ett stort överskott. Hos Heka står 1 500–2 000 lägenheter tomma, och inom hela ARA-beståndet uppgick antalet outhyrda hem nyligen till omkring 1 600. Samtid...

​ Elsparkbrädena har snabbt blivit ett vanligt inslag på Helsingfors gator – och en årlig källa till irritation och fara. När trottoarerna fylls av hyrfordon blir frågan tydlig: vem bestämmer egentligen villkoren på trottoarerna? Varje vår dyker de upp överallt – lika säkert som svamparna i höstskogen. Och varje höst, när nätterna blir mörkare och halkan närmar sig, försvinner de långsamt bort från gatubilden. Elsparkbrädena har på några år blivit ett lika självklart inslag i Helsingfors som spårvagnslinjer och cykelbud. Men de har också blivit ett årligt irritationsmoment och en säkerhetsrisk. Företagen tjänar – staden städar Tanken bakom elsparkbrädena är på pappret förnuftig . De är snabba, tysta, lokala färdmedel som tar folk korta sträckor utan utsläpp och utan bilköer. Många använder dem för att ta sig från metrostationen till jobbet eller hem från festen . Det är inget fel med det – tvärtom kan de vara ett smart komplement till kollektivtrafiken. Problemet är inte att de...

Helsingfors håller på att förändras – inte genom skrytprojekt och slogans, utan genom något så vardagligt som hur vi tar oss fram. Munksnäsbanan visar vägen mot en stad där rörelse, klimat och livskvalitet hör ihop. Här börjar den verkliga omställningen: där cykeln blir politik, och gatorna blir mänskliga igen. Helsingfors förändras just nu, inte med skyskrapor eller slogans om ’smart city’ eller ’including city’, utan gradvis genom hur vi rör oss i staden och hur staden byggs. Ett tydligt exempel på detta är Munksnäs Banan – en ny cykelled som knyter ihop Munksnäs, Mejlans och centrum med stadens växande Baana-nätverk. Den representerar i praktiken ett nytt sätt att se på vad en stad är – och vem den är till för. Cykeln som politik Cykling handlar inte längre enbart om motion, utan också om rörlighet, tillgänglighet och rättvis tillgång till stadens rum.Baana-nätverket är stadens motorvägssystem för cyklister: snabbt, säkert och utan onödiga stopp. Från Munksnäs till järnvägsstati...

Tölö är redan Helsingfors pulserande idrottscentrum, med Olympiastadion, Simstadion, Bolt Arena och Helsingfors Ishall. Trots detta planeras ett nytt evenemangs- och nöjeskomplex – Garden Helsinki – mitt i området, ett projekt som riskerar att påverka Tölös identitet, stadens ekonomi och en hållbar stadsplanering. Tölö är redan ett dynamiskt, levande och aktivt idrottscentrum: från Olympiastadion till Simstadion, fotbollsplanen Bolt Arena och Helsingfors Ishall vid Nordenskiöldsgatan. Trots detta planeras nu ett nytt evenemangscentrum mitt i detta. Frågan är inte om Helsinki Garden borde byggas, utan varför det överhuvudtaget borde byggas. Helsinki Garden har marknadsförts som ett nytt landmärke för staden: en kombination av arena, hotell, kontor, bostäder och nöjeskvarter. Bakom de ”snygga på ytan” planerna finns en ambition som riskerar att slå hårt mot de som bor i Tölö, mot stadens ekonomi och mot hela den öppna och inkluderande planeringskulturen i Helsingfors. Det är lätt att f...

Planerna på en ny spårvagnslinje längs Topeliusgatan har väckt stark debatt. Projektet marknadsförs som hållbart, men riskerar att bli ett dyrt statusprojekt med begränsad nytta för både resenärer och stadens ekonomi. Helsingfors stadsfullmäktige godkände i januari 2021 den övergripande planen för spårvagnslinjer i västra Helsingfors. Planen omfattar bland annat Topeliusgatan, där spårvagnslinjen huvudsakligen skulle gå mitt i gatan på eget körfält. Projektet är en del av en större strategi som syftar till att flytta trafikens tyngdpunkt mot utsläppsfri, tillgänglig och högkvalitativ spårtrafik. Enligt planen kommer ett betydande antal gatuparkeringsplatser på Topeliusgatan att tas bort. Detta väcker särskilt oro bland områdets boende som inte har tillgång till en egen parkeringsplats via bostadsbolaget. Minskningen av parkeringsplatser upplevs som en konkret försämring av boendemiljön. Planerna på att bygga en ny spårvagnslinje längs Topeliusgatan presenteras som ett steg mot ett grön...

När stadsplanerarna i Helsingfors tittar på Malm flygplats ser de bara kvadratmeter för bostadsmarknaden. Men den som tittar lite högre upp ser något helt annat: en unik helhet av kulturarv, arkitektur, natur och levande verksamhet. Malms flygfält är inte vilket obebyggt område som helst – det är en av Europas bäst bevarade civila flygplatser från 1930-talet. Det är en plats där tusentals finländare har lärt sig flyga. Att låta denna plats försvinna under bostadsbygge skulle vara att skriva under en politik som värderar kortsiktiga inkomster från markförsäljning högre än långsiktigt kulturarv, identitet och framtida möjligheter. Malms flygplats är byggd för flygning och bör också fortsätta att existera som sådan. Inte bara för historia och fritidsflyg, utan också som en plats där framtidens flygteknik kan utvecklas och testas. Arkitektur och kulturarv Terminalbyggnaden och kontrolltornet bildar en arkitektonisk helhet som fångar blicken redan på långt håll. Funktionalismens rena, geom...

Helsingfors älskar att tala om framtiden. Vi uttrycker oss med ord som ”hållbarhet”, ”klimatmål” och ”en modern storstad”. Vi lägger miljarder på prestigeprojekt: nya broar, västmetron, snabbspårvägar och parkeringshus under havsytan. Men mitt i alla dessa gigantiska satsningar drar staden sig för det mest självklara, mest effektiva och mest rättvisa steget vi kan ta: att göra kollektivtrafiken gratis för alla helsingforsbor. Varför? För att politikerna i stadshuset inte vågar. En idé som redan fungerar i Europa Gratis kollektivtrafik är inte en utopi. Luxemburg har gjort det – hela landet åker gratis. Tallinn har gjort det – alla ortsbor åker gratis, och staden har blivit ett internationellt exempel. Dunkerque i Frankrike har gjort det – resultatet: fler resenärer, färre bilar, renare luft. Vad gör Helsingfors då? Här diskuteras fortfarande om zonbiljetterna är ”för komplicerade”, hur stor rabatten för barnbiljetten ska vara, och om biljettkontrollanterna ska ha fler befogenheter. Det...