Tölö är redan ett idrottscentrum – därför är Helsinki Garden ett dåligt alternativ

Tölö är redan Helsingfors pulserande idrottscentrum, med Olympiastadion, Simstadion, Bolt Arena och Helsingfors Ishall. Trots detta planeras ett nytt evenemangs- och nöjeskomplex – Garden Helsinki – mitt i området, ett projekt som riskerar att påverka Tölös identitet, stadens ekonomi och en hållbar stadsplanering.

Tölö är redan ett dynamiskt, levande och aktivt idrottscentrum: från Olympiastadion till Simstadion, fotbollsplanen Bolt Arena och Helsingfors Ishall vid Nordenskiöldsgatan. Trots detta planeras nu ett nytt evenemangscentrum mitt i detta. Frågan är inte om Helsinki Garden borde byggas, utan varför det överhuvudtaget borde byggas.

Helsinki Garden har marknadsförts som ett nytt landmärke för staden: en kombination av arena, hotell, kontor, bostäder och nöjeskvarter. Bakom de ”snygga på ytan” planerna finns en ambition som riskerar att slå hårt mot de som bor i Tölö, mot stadens ekonomi och mot hela den öppna och inkluderande planeringskulturen i Helsingfors.

Det är lätt att förstå frestelsen för investerare och företagare, men staden måste ställa en annan fråga av sig själv: vem är det som tjänar på detta? När privata projekt får dominera stadsplaneringen tappar vi det helhetsperspektiv som Helsingfors en gång byggde sin styrka på.

Befintliga arenor räcker

Helsingfors har redan två stora hallar som täcker stadens behov för såväl nationella som internationella evenemang: den nuvarande ishallen vid Nordenskiöldsgatan och Veikkaus Arena i Böle. Att bygga ett helt nytt komplex i Tölö är planeringsmässigt ohållbart och ekologiskt orimligt.

Böle, med redan färdig kollektivtrafik och befintlig evenemangsinfrastruktur, är den naturliga platsen för framtida internationella mästerskap och evenemang. Där möts spårvagn, lokaltåg, fjärrtåg och bussar – en knutpunkt som redan är dimensionerad för stora publikflöden. Tölö i sin tur är ett bostadsområde, inte en evenemangszon. Att lägga ett nytt storprojekt där bryter mot stadens egna mål om hållbar stadsstruktur.

HIFK:s behov av en modernare hemmahall måste självfallet tas på allvar, men lösningen är inte att man river upp en stor del av området. En uppgraderad ishall eller samarbete kring den redan befintliga hallen i Böle kunde tillgodose föreningens behov utan att offra stadsdelens identitet och atmosfär.

Jokerit och Helsingfors ishockey

Samtidigt står Helsingfors-föreningen Jokerit inför sin egen framtid efter att ha avslutat sin tid i KHL. Laget söker nu vägen tillbaka till den högsta serienivån i ishockey. Finlands Ishockeyförbund kräver att föreningen uppfyller de ekonomiska och organisatoriska kriterier som gäller för högsta serienivån – bland annat en stabil ekonomi och en väl fungerande arenaorganisation. Samarbetet mellan Liiga och Jokerit har tidigare varit begränsat, delvis på grund av olikheter i strukturer och driftsmodeller. Om Jokerit återvänder till Veikkaus Arena skulle hallen i sig redan fylla en central funktion för Helsingfors ishockeyliv.

Två lag på högsta nivå i Helsingfors skulle ge staden och dess invånare fler möjligheter att ta del av toppidrott på nära håll. En väl fungerande och tillräckligt stor hall på gångavstånd från varandra skulle skapa ett blomstrande idrottsliv, med fler evenemang, större besöksantal och ökade möjligheter för sponsorer och lokala aktörer att engagera sig. För stadsplaneringen innebär det att arenorna kan fungera som aktiva nav i stadslivet, där både ungdomsverksamheter och kulturella aktiviteter kan frodas. En stark huvudstad med välplacerade, moderna arenor bidrar samtidigt till en konkurrenskraftig nationell liga, men också till en levande stadsmiljö som gynnar både invånare och besökare. När framtiden för Helsinki Gardens står på spel handlar det alltså inte bara om byggnader och siffror – det handlar om att stärka Helsingfors som en aktiv och attraktiv stad för sport, evenemang och gemenskap.

Risker för Tölös invånare

Projektets enorma evenemangskapacitet innebär att trafiktrycket ökar kraftigt i ett redan trångt område. Täta trafikströmmar under matchdagar, konserter och mästerskap riskerar att tränga ut lokaltrafik, skolbarns säkerhet och vardagspendlare. Invånarna får stå tillbaka när gator och trottoarer fylls av tillfälliga besökare.

Buller och ljusföroreningar från arenan påverkar livskvaliteten i stadsdelen. Evenemang av denna storlek genererar högt ljud under matcher och konserter, och ljusreklam och strålkastare stör både boende och lokalmiljö. Tölö är en stadsdel med många äldre byggnader, parker och kulturella institutioner, där lugn och rekreation är viktiga inslag.

Projektet hotar även grönområden och parker som är viktiga för boende, barn och äldre. Att placera ett massivt komplex på denna plats innebär att delar av parkmark eller rekreationsytor måste minskas eller omdisponeras, vilket begränsar möjligheterna till vardaglig fritid, lek och motion.

Det finns också en risk för sociala klyftor mellan nya och gamla invånare. När området omformas för turism och evenemang riskerar lokala behov och vardagsliv att hamna i skymundan. Hyror och priser på lokaler och bostäder kan stiga, medan småföretag och vardagsservice som riktar sig till de boende får svårare konkurrens.

Till sist går det inte att bortse från säkerheten. Stora folksamlingar kräver omfattande polis- och ordningsinsatser, vilket kan påverka kvarteren och vardagslivet för de som bor där. Evakueringar, inskränkningar i gatuanvändning och extra övervakning riskerar att minska både privat och offentligt utrymme. Rätt placerade, välplanerade och tillräckligt stora hallar på gångavstånd från varandra kan däremot underlätta logistiken, minska störningarna och samtidigt skapa ett levande idrotts- och evenemangsliv. När framtiden för Helsinki Gardens står på spel handlar det alltså inte bara om byggnader och siffror – det handlar om att skapa en huvudstad som fungerar för människor, aktivitet och säkerhet året runt.

Demokratisk kontroll och stadsplanering

Helsinki Garden-projektet har redan blivit ett fullbordat faktum innan staden och invånarna ens fått säga sitt. Byggbolagen kommer med färdiga planer, kontrakt och investeringsbeslut är redan på plats, och politiken tvingas stå bredvid och nicka eller avstå. Istället för att forma projekt som verkligen tjänar Helsingfors och dess invånare, reduceras beslutsfattarnas roll till reaktiv efterhandsjustering. Det är dags att ställa krav på att stora stadsutvecklingsprojekt planeras proaktivt, med transparens och verkligt inflytande för alla som berörs.

Denna utveckling urholkar förtroendet för planprocessen. En stad som vill vara demokratisk och hållbar måste kunna säga nej – även till stora investerare. Det handlar inte om att motarbeta näringsliv eller utveckling, utan om att värna stadens rätt att planera för sina invånare.

Offentliga beslut måste bygga på öppenhet, transparens och samhällsnytta. Det kräver tydligare spelregler mellan politiken och byggsektorn, och en återgång till principen att planeringen ska tjäna helheten, inte enskilda projekt.

Stadsplaneringen borde dessutom ges tillräckligt med tid och resurser för att utvärdera långsiktiga effekter. När besluten fattas under tidspress, på basis av marknadslogik, förlorar staden sin möjlighet att tänka strategiskt.

Klimat och kollektivtrafik

Ur ett kollektivtrafikperspektiv är Böle redan utformad som en av stadens viktigaste knutpunkter. Där möts spårvagn, lokaltåg, fjärrtåg och bussar. Helsinki Garden-området i Tölö däremot kräver helt nya trafiklösningar för att hantera publikflöden, säkerhet och parkeringsbehov. Det innebär mer biltrafik, mer trängsel och större belastning på de bostadsnära gatorna. I stället för att bygga där infrastrukturen saknas borde staden stärka de områden där den redan finns – det är både ekonomiskt och ekologiskt rationellt.

Staden behöver en långsiktig arenastrategi som sitter fast i stadsplaneringen, inte i enskilda klubbar eller investerare. Den måste svara på frågor som exempelvis: hur många arenor klarar staden av att bära ekologiskt, ekonomiskt och logistiskt? Hur säkerställs att evenemangsverksamheten inte försämrar boendemiljön? Hur kan staden stöda elit- och motionsidrott utan att förlora kontrollen över sina mark- och byggbeslut?

Helsingfors behöver också en politisk kultur där strategiska beslut fattas före detaljplanen, inte efter. Just nu drivs processen baklänges: privata aktörer initierar projekten, och staden reagerar. Detta innebär att politiken halkar efter marknaden, i stället för att styra den. Ett modernt Helsingfors måste vända på logiken: först definiera samhällsnyttan, därefter markanvändningen.

Slutligen borde Helsingfors föregå som exempel för andra städer. Att säga nej till överlappande arenor betyder inte att man är emot utveckling – det betyder att man värnar stadens långsiktiga livskraft. När ekonomin och klimatet pressar oss är det mer ansvarsfullt att planera klokt och vist än att satsa på storlek. Den politiska frågan är inte ”kan vi bygga?” utan ”borde vi bygga – och för vem?”

Bevara Tölös identitet

Tölö har och är redan ett levande idrottscentrum – ett område där historia, kultur och idrott möts på ett sätt som få andra stadsdelar kan erbjuda. Här finns arenor som redan tjänar staden väl: Olympiastadion, Simstadion, Bolt Arena och Helsingfors Ishall. Att bygga ännu ett massivt komplex på samma yta är inte en utveckling – det är överutnyttjande. En hållbar stad växer genom att vårda det som redan fungerar, inte genom att duplicera det tills det mister sin mening.

Helsingfors behöver inte fler statusprojekt som söker sin plats – det behöver långsiktig planering, tydlig demokratisk kontroll och respekt för befintliga stadsdelars identitet. Att säga ”nej” till Garden Helsinki betyder inte på något sätt att säga nej till idrott, kultur eller framtidstro – det betyder att säga ”ja” till en stad där varje kvarter planeras med omsorg, där människor sätts före marknadsintressen, och där Tölö kan fortsätta vara precis det det redan är: stadens idrottshjärta.