’Nej’ till bostäder på Malms flygfält

När stadsplanerarna i Helsingfors tittar på Malm flygplats ser de bara kvadratmeter för bostadsmarknaden. Men den som tittar lite högre upp ser något helt annat: en unik helhet av kulturarv, arkitektur, natur och levande verksamhet. Malms flygfält är inte vilket obebyggt område som helst – det är en av Europas bäst bevarade civila flygplatser från 1930-talet. Det är en plats där tusentals finländare har lärt sig flyga.

Att låta denna plats försvinna under bostadsbygge skulle vara att skriva under en politik som värderar kortsiktiga inkomster från markförsäljning högre än långsiktigt kulturarv, identitet och framtida möjligheter. Malms flygplats är byggd för flygning och bör också fortsätta att existera som sådan. Inte bara för historia och fritidsflyg, utan också som en plats där framtidens flygteknik kan utvecklas och testas.

Arkitektur och kulturarv

Terminalbyggnaden och kontrolltornet bildar en arkitektonisk helhet som fångar blicken redan på långt håll. Funktionalismens rena, geometriska linjer, ljuset från de stora fönstren och byggnadernas placering i det öppna landskapet skapar ett rum som andas och där människor kan känna sig hemma. Byggnadernas skala och noggrant utvalda material framhäver modernismens elegans: varje hörn och fönster är en del av noggrant planerad visuell harmoni. Samspelet mellan landskapet och byggnaderna gör helheten sällsynt i hela Europa – här passerar man inte bara, här ser och upplever man. Organisationen Europa Nostra har utsett Malms flygplats till en av Europas mest hotade kulturmiljöer, vilket vittnar om byggnadernas arkitektoniska unikhet och landskapsmässiga betydelse. Denna erkänsla är inte en känslomässig överdrift, utan baseras på en internationell bedömning som lyfter fram Malms flygplats som ett kulturhistoriskt och estetiskt smycke.

Finländsk arkitektur är världsberömd, och många finska arkitekter har lämnat ett bestående spår i internationell arkitekturhistoria. Områden som denna visar att Finland inte bara är en efterföljare av funktionalism eller modernism, utan hur man som skapare har insikt i hur landskap, skala och ljus formar upplevelsen av utrymmet och miljön.

Samtidigt borde man fråga sig: hur kan områdets unika visuella uttryck bevaras om nya byggnader uppförs runt omkring? Nya element kan lätt störa den öppna landskapets harmoniska helhet och dölja de rena linjer som gör området internationellt värdefullt. Att bevara betyder inte att stoppa utveckling, men det kräver exceptionell känslighet från planerare och beslutsfattare så att områdets arkitektoniska och landskapsmässiga integritet inte förlorar sin styrka. Malms flygfält estetiska och kulturella värde grundar sig inte bara på enskilda byggnader, utan på hela miljön och byggnaderna i den. Enligt internationella experter är dess bevarande avgörande för Finlands arkitekturarv och den globala kulturmiljön.

Läge och tillgänglighet

Malms flygfält ligger bara några kilometer från Helsingfors centrum. Just detta läge har gjort flygplatsen ovärderlig för fritidsflyg, flygklubbar och flygutbildning. Här har unga fått sina första lektioner, här har pilotdrömmar fötts. Dessutom är denna flygplats lättillgängligt med kollektivtrafik, vilket gör hobbyn möjlig även för personer utan bil.

När politiker hänvisar till alternativ som Nummela, Hyvinge eller Vesivehmaa verkar de tro det skulle vara samma sak. Verkligheten är en annan: dessa flygplatser ligger så pass långt från Helsingfors att man i praktiken måste ha bil, resa långt och betala avsevärt mer. Alternativen för kollektivtrafik är få, och bilåkning ökar miljöbelastningen. Detta gör en redan dyr hobby ännu mer exklusiv och därmed för de flesta oåtkomlig.

Resultatet är ett tyst beslut om nedläggning: att säga att “Malm ersätts”, samtidigt som man i praktiken hindrar vanliga människor från att fortsätta flyga. Flygning blir återigen en hobby för den rika eliten – helt motsatt den tillgänglighet och omfattning som flygfältet i Malm alltid erbjudit. 

Lex Malm – demokratins svek

När medborgarinitiativet Lex Malm lämnades till riksdagen 2016 var det ett starkt tecken på att människor ville något annat än stadens och statens planer. Tiotusentals namn samlades in för att flygplatsen skulle bevaras för sitt ursprungliga syfte.

Vad hände? Riksdagen avvisade initiativet med motiveringen att kommunal självstyrelse väger tyngre och att staten inte får “blanda sig i” Helsingfors markanvändning. För tydlighetens skull: Lex Malm handlade inte om att försvaga kommunal självstyrelse, utan om att skydda kulturarv och nationellt viktig infrastruktur. När riksdagen avvisade initiativet skickade den en signal om att kortsiktiga byggintressen väger tyngre än kultur, historia och demokratiskt deltagande genom medborgarinitiativ.

Detta är ett farligt tecken. Vad säger det om framtida medborgarinitiativ? Att man kan mobilisera tiotusentals människor, men deras röst ändå inte betyder något överhuvudtaget? Lex Malm var inte bara en förlorad kamp om flygplatsen, utan också ett brist i vår demokratiska kultur.

Natur och rekreation

Malms flygfält är inte bara en flygplats – det är ett öppet landskap som också fyller en viktig rekreationsfunktion. Många helsingforsare rör sig i området: promenerar, cyklar, joggar eller fotograferar. Denna typ av öppna områden är en sällsynthet i en stad som blir allt mer tät. Att bebygga området innebär att ännu en unik grön lunga går förlorad, ännu en plats som andas frihet och rymd.

Områdets öppenhet ger också ekologiska fördelar som inte kan ersättas genom byggande. Flygplatsområdet fungerar som en viktig infiltrationsyta för dräneringsvatten och stödjer mångfald i stadens natur. På Malms ängar och skogskanter har sällsynta fågel- och insektsarter observerats, som behöver stora öppna områden som livsmiljö. Särskilt pollinerande insekter, som bin och fjärilar, gynnas av områdets blommande ängar och upprätthåller samtidigt stadens ekosystemtjänster, som pollinering, vilket är avgörande både för natur och livsmedelsproduktion. Även fåglar observeras rikligt: de öppna landskapen erbjuder häcknings- och viloplatser för många flyttfåglar, och därför har Malm varit en värdefull plats för fågelskådare. När staden tätas minskar dessa mångsidiga livsmiljöer snabbt, och deras värde ökar ytterligare för naturen, ekosystemtjänster och helsingforsarnas välbefinnande.

Samtidigt fungerar området som ett lågtröskel rekreationsområde, man kan komma dit utan bil. Detta gör Malm mer tillgängligt än många rekreationsmål utanför staden. Flygplatsens öppna landskap ger utrymme att andas i vardagen: man kan uppleva rymd, se horisonten och känna naturens lugn – saker som blir allt mer sällsynta i Helsingfors.

Bostadsargumentet – en halv sanning

Politiker hänvisar ofta till behovet av bostäder i Helsingfors. Det är sant – men att bygga Malms flygplats till ett bostadsområde är inte lösningen. De tusentals planerade bostäderna på flygplatsen är en droppe i havet jämfört med det totala behovet.

Dessutom måste man fråga sig: är det klokt att lösa bostadskrisen genom att förstöra en unik kultur- och infrastrukturmiljö? Varför inte bygga tätare där kollektivtrafik redan finns, utveckla områden med outnyttjad potential, eller återanvända industriområden? Att jämna flygplatsen är inte stadsutveckling – det är en politisk bekvämlighetslösning.

Politiken måste välja långsiktigt

Frågan om Malm flygplats handlar om vilken typ av stad vi vill leva i. Är det en stad där varje kvadratmeter mäts i bostadsrutor, eller en stad som förstår värdet av historia, kultur och mångsidig verksamhet? Är det en stad där unga kan drömma om att flyga, eller en stad som stänger dörren mot luften och säger: “Här finns inget utrymme för er”?

Det handlar mer än bara om mark. Det handlar om kulturarv, historia, utbildning, drömmar och rekreation. Det är en del av Helsingfors själ.

Malm flygplats måste bevaras – och med rätta

Malm flygplats byggdes för flygning och är fortfarande en levande och fungerande plats som inspirerar, utbildar och möjliggör. Att förstöra den för bostäder vore inte bara markbearbetning eller förlust av kvadratmeter – det skulle vara en oersättlig förlust för finskt kulturarv, arkitektur, natur, utbildning och drömmar. Stället är en plats där unga får sin första kontakt med flygning, där hobbyister kan utöva sin passion utan stora ekonomiska hinder, och där framtidens flygteknik kan utvecklas på ett ansvarsfullt och tillgängligt sätt. Dess bevarande handlar inte bara om nostalgi, utan om att säkerställa att flygning fortsatt kan vara en medborgarhobby, inte ett privilegium för den rika eliten.

Malms läge nära Helsingfors centrum gör det exceptionellt tillgängligt för alla. Kollektivtrafik möjliggör flygning utan bil, vilket gör hobbyn ekologiskt, ekonomiskt och socialt tillgänglig. Alternativa flygplatser som Vesivehmaa, Nummela eller Hyvinge i övriga Nyland nås i praktiken endast med bil: långa avstånd ökar kostnaderna avsevärt och stänger många hobbyister ute. Att tvingas till bil är inte bara dyrt – det är oekologiskt och tar bort den tillgänglighet som varit central för Malms roll som flygplats för allmänheten.

Malm är inte vilket obebyggt område som helst. Det är en av Europas bäst bevarade civila flygplatser från 1930-talet, ett kulturarv som förenar historia, arkitektur, natur och levande verksamhet i en unik helhet. Terminalbyggnaden och kontrolltornet utgör ett arkitektoniskt mästerverk, den harmoniska skalan och det öppna landskapet gör det internationellt betydelsefullt. Att förlora det skulle vara en symbolisk och konkret smäll – inte bara för fritidsflyg, utan också för medborgarnas möjlighet att använda stadsrummet mångsidigt, och för stadens kulturella och ekologiska identitet.

Politiker har nu ett tydligt val: de kan stödja kortsiktiga ekonomiska vinster och snabb bostadsproduktion, eller välja långsiktiga värden – kultur, historia, natur, tillgänglighet och medborgarnas möjlighet att utöva sin hobby. Mod betyder att våga se helheten, förstå dess betydelse och fatta ett beslut som bevarar den för alla kommande generationer.

Malm flygplats är inte bara mark. Det är en levande symbol för finsk flyghistoria, hobbyflyg, arkitektur, natur och gemenskap. Att förstöra den skulle vara mer än en fysisk förlust – det skulle vara en politisk och kulturell signal om att kortsiktiga fördelar går före långsiktig vision, framtida möjligheter och medborgarnas deltagande.

Kort och tydligt sagt: Malms flygfält måste bevaras som flygplats. För kulturarvets skull. För fritidsflygets skull. För naturens och rekreationens skull. För stadens tillgänglighet. För framtidens flygteknik och innovation. Malms flygplats är inte bara det förflutna – det är fortfarande framtiden som väntar på att förverkligas.