Orange the World: Bäst på jämställdhet, sämst på trygghet

​Trots att Finland gärna lyfts fram som ett föregångsland för jämställdhet visar nya siffror en betydligt mörkare verklighet: finländska kvinnor utsätts för mer våld än någon annanstans i EU. När världen färgas orange för att uppmärksamma våld mot kvinnor finns det därför all anledning för Finland att rikta ljuset mot sig självt – och fråga varför tryggheten släpar så långt efter idealen.

Varje år mellan den 25 november och 10 december färgas världen orange under FN-kampanjen Orange the World. Det är en symbol för hopp, men också en signal om att allvaret i våld mot kvinnor fortfarande inte tas på tillräckligt stort allvar – inte globalt, inte i Europa och inte heller i Finland. I den senaste europeiska kartläggningen sticker Finland ut på ett sätt som borde skaka om varje finländare: andelen könsbaserat våld är högst i hela EU.

Våldets omfattning i Finland och Helsingfors

Enligt färska data har 57,1 % av finländska kvinnor utsatts för fysiskt, sexuellt eller hotfullt våld – nästan dubbelt så mycket som EU-snittet på 31 %. Över hälften av kvinnor i relationer har upplevt våld eller psykisk kontroll, och 46,5 % har utsatts av icke-partner – högst i EU. Paradoxalt nog kombinerar Finland stark jämställdhetsretorik med djupt rotad normalisering av våld.

I Helsingfors registrerades 2023 totalt 1 214 vuxna offer för våld i nära relationer, varav 70 % kvinnor, samt 334 minderåriga – en ökning på 28 %. Skyddshemmen tog emot 1 511 klienter. Mörkertalet är stort och visar på snabbt växande behov.

Globalt sett är mönstret liknande: WHO och UN Women uppskattar att en av tre kvinnor världen över utsatts för fysiskt eller sexuellt våld. Finland och Helsingfors ligger alltså långt över både EU- och global nivå. Frågan handlar inte bara om mänskliga rättigheter, utan också om nationell och lokal självreflektion. Hur kan ett land som gärna framhäver sin jämställdhet samtidigt ha Europas högsta nivåer av könsbaserat våld?

Orange the World blir mer än symbolik. Även om orange ljussättning och tysta processioner inte minskar våldet i sig, synliggör de ett problem som lever i tystnad – i familjer, på arbetsplatser, i relationer och digitalt. De bryter normaliseringen och gör våldet synligt som politisk fråga.

Politiskt ansvar och behovet av handling

För det första måste Finland gå från medvetenhet till systematiskt ansvarstagande – både nationellt och lokalt. Helsingfors och andra orter behöver resurser för förebyggande insatser, skyddade boenden och stöd till både vuxna och barn. Att toppa EU:s listor är ett tydligt tecken på att strukturerna inte fungerar, och att politisk handling krävs på alla nivåer.

För det andra behöver media och samhällsdebatt behandla våld mot kvinnor som den samhällskris det är. Tystnad eller relativisering i rapportering bidrar till att upprätthålla normalisering och skapar osynliga hinder för utsatta att söka hjälp. Offentligheten är en resurs, inte ett hot, och kommunalpolitikens ansvar är att lyfta frågan lokalt.

För det tredje måste våld mot kvinnor ses som en politisk och demokratisk fråga, inte bara ett socialt problem. Det kostar liv, välfärd och tillit, och det försvagar samhällsgemenskapen. Genom att synliggöra problemet – både i Helsingfors och nationellt – kan politiska beslut och resurser riktas dit de verkligen behövs. Det är dags att ta våldet på allvar varje dag – inte bara när världen färgas orange.