Rättssäkerhet – men inte på svenska

I teorin har svenska och finska samma ställning i Finland. I praktiken är verkligheten en annan: många svenskspråkiga får inte använda sitt språk i domstol, och rättssäkerheten riskerar att bli tomma ord på papper.

Finland är tvåspråkigt på papperet: svenska och finska har samma status enligt grundlagen. Men i praktiken? Står man i en rättssal utan att förstå språket, blir lagen plötsligt värdelös. För många svenskspråkiga är rätten att använda svenska i domstol inte en verklighet – det är bara en rättighet i teorin.

Bristen är inte bara symbolisk. En enkät bland personal vid tvåspråkiga domstolar visar att 71 % anser att det finns för få svenskspråkiga domare och kanslipersonal. Nästan hälften säger att systemstöd och dokument inte ens tillåter ärenden att handläggas på svenska (Svenska Yle, 2023). Konsekvenserna kan bli akuta: en ung svenskspråkig person kan tvingas delta i en rättegång på finska – trots att hen knappt kan några ord på finska – vilket dramatiskt ökar risken för missförstånd och orättvisa beslut.

Språk är rättvisa

Det här handlar inte om formaliteter – det handlar om rättvisa, jämlikhet och delaktighet. När svenska inte fungerar där makten finns blir tvåspråkigheten en illusion. Den existerar på lagpapper men inte i vardagen. Och konsekvenserna är inte små: det handlar om människors trygghet och om deras möjlighet att förstå och påverka beslut som direkt rör deras liv.

Rättssystemet ska skydda oss – inte skapa barriärer. När någon inte kan följa med i en rättegång eller förstå avgörande dokument blir rättssystemet en risk, inte ett skydd. Varje beslut som fattas utan full förståelse kan få livslånga konsekvenser.

Problemet sträcker sig också till förtroendet för samhället. När svenska inte fungerar i domstolar och myndigheter signalerar det att minoritetens språk och identitet är mindre värda. Tvåspråkigheten riskerar att bli en tom symbol – något vi kan skryta om i lagtexter, men som inte märks i vardagen.

Så får vi språket att leva

Vad krävs för att svenska ska fungera i praktiken? Fler svenskspråkiga jurister, tolkar och kanslipersonal. Bättre systemstöd och regional tillgång till svenska tjänster. Rättssäkerhet handlar inte bara om lagar – det handlar om att förstå, delta och känna sig trygg.

Men det handlar också om att förändra attityder. Svenska ska ses som en resurs och en rättighet, inte ett hinder eller en extra kostnad. Myndigheter och politiker måste säkerställa att språket inte bara är symboliskt – det är en fråga om rättvisa och demokrati.

Allmänheten behöver också bli medveten om problemen. Många svenskspråkiga känner inte ens till sin rätt, och finskspråkiga förstår inte alltid varför den är viktig. Genom media, skolor och civilsamhället kan vi skapa respekt för språkets betydelse i rättssystemet.

En fråga om framtiden

Om svenska inte fungerar riskerar generation efter generation av svenskspråkiga att se sitt språk som oviktigt i viktiga samhällsinstitutioner. Det vore inte bara ett svek mot språket – utan mot själva idén om ett jämlikt och tvåspråkigt Finland. Att agera nu är att investera i rättssäkerhet, samhällsgemenskap och en levande minoritetskultur.Vi måste fråga oss själva: är tvåspråkigheten i Finland verkligen ett levande löfte, eller bara en vacker idé på papperet? 

Om rättssystemet inte kan tillgodose svenskspråkiga invånares behov riskerar vi att normalisera ett samhälle där språk och identitet värderas olika. Det är dags att våga diskutera vad vi faktiskt menar med jämlikhet – och om vi är beredda att låta den stanna vid ord i lagboken.

Debatten om svenskans ställning i Finland handlar inte bara om språk. Den handlar om vilken typ av samhälle vi vill leva i – ett där alla medborgare kan delta på lika villkor, eller ett där minoriteter tystnar i maktens korridorer. Att ställa frågan högt och tydligt är det första steget mot förändring. Så vad väntar vi på? Tvåspråkighet måste bli verklighet, inte bara en slogan.